Idag uppvaktade jag och några av mina gamla kollegor på Språkintro, en tidigare elev som tog studenten. Vi grät en skvätt allihop, inklusive denna fantastiska unga kvinna, som idag var klädd i vitt, med en studentmössa på huvudet. Den fantastiska resa hon gjort är så imponerande och jag kände mig lika stolt som vore hon min egen dotter. Det är något speciellt med elever som jag lärt känna bara några dagar efter de kom till Sverige. De jag följt från deras första, stapplande ord på svenska, till vuxenlivet. Många har jag kontakt med, vissa träffar jag till och med ibland, men långt ifrån alla. Det hade varit både roligt och spännande att träffa dem alla igen och få höra hur de minns sina år på Språkintro och hur de haft det sedan de lämnade.

Dagar som denna påminns jag om vilket fantastiskt yrke vi lärare har. Det är lätt att glömma det när allt är stressigt och tungt, men det är viktigt att få göra det. Tänk att få lära känna så många fantastiska, unga människor. Det är guld värt, trots alla konflikter som uppkommer i vardagen.

2040