Det finns egentligen ingen personlig anledning för mig att engagera mig i frågor om vårt skolsystem och det faktum att det tillåter fristående skolor, som finansieras av skattemedel, att plocka ut obegränsat med vinster. Som lärare på en stabil gymnasieskola som drivs av kommunen och som snarare växer än krymper, påverkas jag lite av systemet. Det handlar alltså inte om någon personlig vendetta, utan om en övertygelse att alla elever i Sverige förtjänar en bra utbildning. Som systemet ser ut idag är detta tyvärr en dröm. Den som följer Tankesmedjan Balans och tar del av de kommunala budgetar som de gått igenom vet att det inte är bra för alla elever när en friskola etablerar sig i en kommun och att det definitivt inte är bra för skattebetalarna. Möjligen är det bättre för några elever, vars föräldrar mer än gärna ser att de segregeras från andra elever. De har nämligen lurats att tro att de därmed garanterar sina barn en god utbildning.

Redan 2018 kunde Tankesmedjan Balans visa att nio av tio kommuner sparar på skolan, trots att många av dem själva hävdar att de satsar. Genom kreativ budgethantering ger de med ena handen samtidigt som de tar mer med den andra. Resultatet? Sämre förutsättningar för den kommunala skolan och det är där friskolorna träder in. På ytan kan det nämligen se ut som att den kommunala skolan, trots massiva satsningar, inte lyckas med sitt uppdrag. Friskolor lyckas istället klara uppdraget OCH gå med vinst. Visst är det imponerande?

Det är nu det behövs en rejäl dos källkritik. Under hösten har en rad skribenter försökt att tydliggöra varför det inte alls är så att friskolor som går med vinst har lyckats bättre än andra att erbjuda en god utbildning till sina elever. Det finns många bevis, men tyvärr är politiker från C och L mest upptagna med att skrika om punkt nio i januariavtalet som förbjuder debatt om vinster i välfärden, men samtidigt glömma skrivelser om likvärdiga förutsättningar exakt samma punkt och på andra ställen i dokumentet. Likvärdiga förutsättningar saknas, men få partier verkar vara speciellt intresserade av att göra något åt det. Att inte diskutera vinster är viktigare än att faktiskt diskutera elevers tillgång till god utbildning. I debatten hörs istället lärare som påverkas indirekt av vårt skolsystem. De som arbetar i friskolor hörs inte av naturliga skäl. Ingen går emot sin egen arbetsgivare på debattsidorna.

Tankesmedjan Balans har under hösten granskat friskolor som går med rejäla vinster och lagt fokus på IES. Inte alls konstigt då de har en affärsmodell som går ut på att ta in elever som behöver lite stöd, anställa lärare utan legitimation och sedan plocka ut rejält med vinst. Länge har de fått prata om hur de är eldsjälar och stått oemotsagda. Det sker fortfarande. Faktiskt senast idag på svt.se, där Barbara Bergström får berätta hur vinsterna gjort att de räddat liv och att hon mår illa av de kritiker som menar att vinsterna skulle vara viktigare än eleverna. Detta samtidigt som det avslöjas att de förra ägarna tjänat en miljard kronor på att driva skolor finansierade av skattemedel. Bergström har själv tjänat 500 miljoner på att driva skolor tack vare ett skolsystem som Sverige är ensamma om i världen. Det handlar inte om någon välgörenhet. Det handlar om ekonomi.

Varför är det då just IES som ofta står i fokus i debatten? Är det inte elakt att hoppa på dessa goda eldsjälar som bara vill hjälpa kommunerna att driva bra skolor? I den debattartikel jag, John Olsson och Johanna Verme fick in i GP i slutet av oktober förklarar vi det, i alla fall till viss del då antalet tecken självklart var begränsade. Mycket handlar om hur systemet är konstruerat och att det går att vända sig till en viss kategori föräldrar genom att till exempel bedriva undervisning på engelska. Det riktigt märkliga är inte bara att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor, trots att de varken har ett lika stort ansvar eller ens lika krävande elever. Om kommunen skulle vilja kompensera de kommunala skolorna för det är de bakbundna, då en högre ersättning för kommunala skolor medför att samma ersättning måste ges till friskolorna i kommunen. Det ska vara lika för alla, även om det i många fall är väldigt orättvist.

Just den här orättvisan har Björn Åstrand uppmärksammat i utredningen En mer likvärdig skola som han lämnade över till regeringen i april. Han föreslår också ett förändrat antagningssystem som inte bygger på att föräldrar ska behöva sätta sina barn i kö till friskolor när de är i princip spädbarn för att säkerställa en plats. Det är lätt att säga att alla föräldrar har samma förutsättningar och lika lätt att påstå att föräldrar väljer skolor och att skolorna inte väljer elever, men det är också lätt att genom Skolverkets statistik få veta att det handlar om ett urval. Friskolor som IES tar t.ex. inte emot nyanlända elever och har ett elevunderlag som tydligt signalerar att det handlar om en grupp elever utan större stödbehov. Billigt alltså och ett sätt att garantera en homogen miljö som de sökande föräldrarna självklart vill ha. Många har granskat och rektor Linnea är en av dem. Läs hur hon plockar sönder de argument som IES har kring t.ex. sitt elevunderlag.

Med en sådan elevgrupp borde det vara enkelt att nå goda resultat och därför är det märkligt att IES, Jensen och andra friskolor strösslar betyg över sina elever. Inte så mycket i de ämnen som styrs i alla fall något av Nationella Prov, men även där ser det illa ut, eller bra om man tycker att höga betyg är ett mått på goda resultat och det är det många som tror. Då har de inte koll på hur stor skillnad det är mellan resultaten på NP och de betyg som sätts, detta trots att proven lätt kan rättas generöst av skolorna själva. Ännu värre ser det ut i praktisk estetiska ämnen, där det inte verkar finnas någon kontroll alls och det går att hitta hela klasser som får A.

Här börjar friskolornas agerande verkligen påverka andra. Dels för att andra lärare får ta över elever med betyg som inte motsvarar deras kunskaper. Det är illa nog när det handlar om övergången mellan grundskola och gymnasium, men vansinne nr det handlar om övergången mellan gymnasiet och högre studier.  I februari 2018 kom en undersökning som visade att elever från friskolor klarar sig sämre trots högre betyg än elever från kommunala skolor. Om elever inte har de kunskaper som deras betyg antyder att de ska ha får de det inte bara tufft under studietiden, vad värre är att de tagit platsen från någon med bättre kunskaper. Där har vi de yttersta konsekvenserna av vårt skolsystem. Hela vårt utbildningssystem urholkas och det är ett hot mot Sverige som kunskapsnation.

Vi vet att det skolsystem vi har ökar segregationen och med det ersättningssystem vi har idag går våra skattepengar inte till de elever som behöver dem bäst, utan till vinster som endast har kunnat göras för att friskolor överkompenseras. Lägg därtill glädjebetyg och du har ett system som alla borde vilja förändra. Ändå är det allt för många partier som endast ser valfrihet som viktigt och det är både provocerande, korttänkt och faktiskt ganska korkat. Precis som Filippa Mannerheim skrev i sin uppmärksammande text i Expressen har politikerna svikit lärare och elever och måste stå till svars. Tyvärr är det tydligt att politisk ideologi står över allt och tron på marknaden framstår närmast som fanatisk. Gärna i kombination med att man skyller på lärarna.

Jag vägrar att vara tyst innan våra politiker på riktigt sätter sig in i hur vårt skolsystem påverkar kvaliteten på utbildning i vårt land. Det handlar inte om att valfriheten ska tas bort, även om jag måste erkänna att den får stå för mycket i fokus. Istället ska skolor kompenseras efter det uppdrag de har. Det är inte ett mått på god kvalitet att göra vinster genom att anställa obehöriga lärare, ta in enkla elever och sedan sätta höga betyg på dem för att göra sina kunder nöjda. Det är istället ett exempel på hur galet vårt skolsystem är och hur lite fokus som läggs på kunskap och bildning.

 

Photo by Susan Yin on Unsplash


0 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.