Det är redan tydligt hur viktig skolan är för många av mina elever och hur mycket jag saknar att ha dem i klassrummet. Det funkar rätt fint med undervisningen på distans. Närvaron är god och eleverna jobbar på. Däremot är det svårt att hålla koll på alla elever när de är många som hänger i samma virtuella mötesrum. Alla blir uppropade och det finns tid för frågor, men alla varken vill eller behöver prata speciellt mycket.
Dagens trevligaste stund var nog ändå mentorstiden. Vi har en sådan varje vecka och då blir det mest information från mig och någon fråga eller något ämne som vi diskuterar. Idag var det tydligt att den mindre gruppen behövdes och vi pratade både distansundervisning i allmänhet, men också helt andra saker som tips på bra tv-serier om man inte får eller kan gå ut. Alla var dock överens om vikten av att komma ut och röra på sig för att inte helt säcka ihop framför datorn.
En sak jag är väldigt glad över är att jag har fina och trygga elever som vågar fråga och som också frågar ifrågasätta på ett bra sätt. En bra relation gör distansundervisningen enklare och känslan jag fylls av när eleverna kopplar upp sig för distansmöte är att jag är så himla glad att de är precis som de är. I ettan har vi inte riktigt jobbat upp den relation jag vill ha med elever, men jag tycker faktiskt att några av de mer skeptiska eleverna har mjuknat rejält under de senaste dagarna. Det jag vill att de ska förstå, i alla lägen, är att vi lärare faktiskt är där för dem och inte är emot dem.
Det är inte ovanligt att negativa upplevelser av lärare under tidigare skolgång hänger kvar och då får jag jobba hårt för att få till en mer vuxen relation som bygger på en ömsesidig respekt som ändå bygger på att läraren är den som styr och har ansvar för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. Med tvåorna och treorna funkar det fint, men med nya ettor tar det ibland lite tid.
Viktigast om den här perioden av distansundervisning blir långvarig är att behålla en god relation och goda rutiner. Det är viktigare än all undervisning i världen just nu. Självklart ska eleverna lära sig något också, men jag har redan insett att det kommer att bli svårt att hålla samma nivå när eleverna inte finns på plats. Finliret i klassrummet är svårt att överföra till en digital miljö.
