Det där med att byta kommun är bra på många sätt, men sedan jag gjorde det hösten 2007 har det flera gånger varit mycket när att jag blivit av med jobbet. Idag blev det för första gånger verkligen på allvar. Varsel och blankett om ”Kompetenskartläggning inför omplaceringsutredning” med mig hem. 15 fasta tjänster ska bort på gymnasiet där jag jobbar, plus alla vikariat, vilket ger 23 tjänster totalt. Det är rena besparingar till stor del, då vi som en av få gymnasieskolor i regionen faktiskt lyckats slippa ett stort elevtapp.
Jag hade det på känn, då jag är sist in på programmet, men hade hoppats att min breda behörighet skulle rädda mig. Nu verkar det tyvärr inte så. Det verkar alltså inte spela någon roll att jag läser lärarlyftet och snart är behörig även för att arbeta på andra program på gymnasiet. Annars räcker ju min 4-9 examen för att arbeta på introduktionsprogrammen.
Nu är jag ”bara” varslad och faktiskt inte uppsagd. Jag ska försöka fokusera på det och vänta med att bryta ihop tills det faktiskt finns skäl att göra det. Som min chef sa borde alla grundskolor ha mig. Helst hade jag dock velat vara kvar där jag är. Som det ser ut för vi väldigt många elever i höst och det skulle kunna bli min räddning. Så var det förra gången jag varslades.
Nu blir utmaningen att faktiskt gilla läget och inte ta ur något elände i förskott. Jag tror faktiskt att jag fixar det!
Någon som behöver en lärare i svenska, historia, engelska och svenska som andraspråk med stor kunskap inom IKT och stor erfarenhet av elever i behov av särskilt stöd?
