Så har man då satt igång igen – tänk att det är så svårt att lämna detta fantastiska yrke! Det var meningen att vårterminen 2015 skulle vara den sista terminen i min lärargärning, men så blev det alltså inte! Och tur var väl det.
Vår skola är nyrenoverad, sist det hände var 1996 och skolan var nu väldigt sliten. Under våren har vi varit i baracker spridda på olika ställen och en skolgård som var väldigt begränsad. Inte kan man avsluta sin yrkeskarriär i kaos???
Nu har vi flyttat in i nya fräscha lokaler och det känns underbart! Skolgården är inte klar ännu, men det blir fantastiskt bra när allt är klart i oktober.
Min tjänst som förstelärare och resurs i blivande åk 2 lät också alldeles för lockande! Nu blev det ju inte helt som jag tänkt mig, men om det är något jag är bra på så är det att vara flexibel. Höstterminen startar med en klasslärartjänst i en 2:a innan den nya läraren kommer den 17/9. Nu känner jag dessa ungar väldigt bra och det känns härligt att kunna vara med dem dessa 4 första veckorna. I klassen går 18 goa glada barn, en del lite gladare och livligare än andra, precis som det ska vara.
Just nu är det viktigaste ordet STRUKTUR. Det är strukturen som skapar trygghet och trygghet skapar arbetsro.
Eftersom sommaren fortfarande är, så försöker vi vara ute – mycket! Långa goa raster där barnen leker ikapp sig efter att ha varit ifrån varandra en stor del av sommaren! I morgon blir det matte i skogen! Vi ska jobba med talet 100! På fredag har vi sedan mattedag – hela dagen jobbar vi med matematik på olika sätt. Vi knyter an till det vi kommer att göra i skogen. Kanske vi lämnar skolhuset då också!! Va’ härligt att få vara lärare!!
