Har just varit på Storebror O:s handbollsavslutning. Flickor och pojkar födda -05 och -06 spelade matcher mot varandra och alla lag hade två tonårstränare från äldre lag. Det var verkligen en fröjd att se dessa ungdomar ta hand om de yngre barnen. De deltog i försvaret ståendes på knä, fördelade spelet och såg till att alla fick känna ordentligt på bollen och peppade hur mycket som helst. Helt klart fick sonen och hans kompisar nya idoler. Själv blev jag helt varm i hjärtat.

Den som ondgör sig över dagens ungdom har helt klart träffat väldigt få av dem på riktigt.

Kategorier: Tankar