Jag läser ungdomsboken Ingen annan är som du av Ann-Helén Laestadius opch fastar för några rader där Agnes beskriver sitt förhållande till den mycket äldre Ella som varit hennes ledsagare i Agnes jakt på sin samiska identitet.
Ella hade varit hennes vägvisare. Ingen som pekade med hela handen, men den som ständigt var beredd att fånga när man släppte taget och föll. Och så lyfte hon upp henne, puttade henne lite lätt, fick henne att tänka och byta väg.
Tycker att det är en så fin beskrivning av vad en bra lärare kan vara för en elev.
