Idag läser jag Jenny Strömstedts krönika om elitsatsning inom idrotten och hur absurd den kan bli i många sammanhang. Hon berättar om toppning av lag med femåringar, då idrott bara borde handla om att leka och röra sig. Vår vilja att sortera tidigt är farlig. Risken är inte bara att vi missar en massa talang, som Strömstedt skriver om, utan att de utsorterade ger upp. Jag känner samma sak när det talas om betyg i år 3. Att sortering är onödig. I skolan räcker det att lärare vet och att de får möjlighet att stötta de barn som behöver det. Barnen behöver inte få veta att de inte duger.
Kategorier: Bedömning
