Igår beslutade regeringen att alla gymnasieskolor skulle övergå till distansundervisning, för även om det lät som en rekommendation får det väl ses som en order? Lite hastigt och lustigt kallades jag och några från varje program till ett möte om digitala strategier för distansundervisning och hur vi föreslogs stötta kollegor. Efter två korta informationsmöten och en kort work shop körde vi igång idag.

Som lärare i svenska och historia känns det ganska okej att köra på, men mina kollegor på programmet som undervisar i estetiska ämnen har det tuffare. Vi har fyra inriktningar på vårt program och lättast för att ställa om har nog estetik media. Svårast blir det troligen att ha teater- och ensemblelektioner.

Jag hade som tur är bara en lektion idag och dessutom med en klass som jag känner väl där de flesta kommer att klara det här med distansstudier utmärkt. Strax före lektionsstart delade jag en länk till ett möte i Google Meet på elevernas Classroom för Svenska 2 (så himla skönt att både de och är vana vid systemet) och snart ploppade elev efter elev upp på skärmen. De hade fått tillsägelse att behålla sina mikrofoner avstängda och fick välja om de skulle synas i bild eller inte. De flesta vinkade glatt.

Lite kort information från mig följdes av ett klassisk upprop där eleverna en i taget fick koppla på sin mikrofon och säga hej för att kontrollera att tekniken funkade. Klassen är mitt i ett skrivprojekt som egentligen leds av en av mina lärarstudenter, men eftersom de inte har tillgång till Classroom blir det klurigare och idag fick jag ta över. Eleverna fick muntliga instruktioner om vad de skulle jobba med och de som hade frågor fick en chans att ställa dem i chatten och jag besvarade dem direkt. Några ville stanna kvar och prata lite innan de började skriva och det funkade fint att samtala med de fem som hängde sig kvar.

Under lektionen fanns jag tillgänglig för frågor via mail, men kanske ska jag istället testa chatten i antingen Google Meet eller Hangout då några kollegor gjort det med goda resultat. När det var ca 10 minuter kvar av lektionen delade jag ett formulär med några kontrollfrågor. Eleverna fick också meddela om de ville ha någon enskild handledning inför nästa lektion eller om de istället föredrog att frågorna besvarades under en föreläsning. Lärarstudenten fick sedan i uppdrag att sätta samman en filmad föreläsning med svar på de frågor som ställdes. Denna kommer att delas med eleverna vid lektionsstart nästa gång vi “ses”.

Uppmaningen är att vi lärare ska följa vårt ordinarie schema så långt det går och bara lägga upp instruktioner för just den lektion som pågår. Detta för att eleverna ska behålla sina rutiner och inte vända på dygnet. Just idag var entusiasmen hög, men frågan är hur länge det håller. Även min entusiasm är hög och även den kan sjunka när det börjar bli allt för tråkigt att inte få kontakt med eleverna “på riktigt”. Jag oroas också för de elever som jag vet behöver mycket stöttning, men de som annars träffar vår specialpedagog kommer fortsatt att göra det via länk.

Imorgon har vi en sedan tidigare inplanerad programdag, när endast elever som har kompletteringar brukar kallas in. Just imorgon blir alla istället lediga och vi lärare kan fokusera på att förbereda lektioner. Det är ganska mycket som behöver göras om som hade funkat utmärkt med eleverna i ett fysiskt klassrum, men som inte lär funka alls under nuvarande förutsättningar.

Photo by Alex Knight on Unsplash


0 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.