Mitt första projekt i Svenska 1 i år handlar om att läsa och skriva krönikor. Det är inte en texttyp jag har använt sedan jag började undervisa på gymnasiet, men det finns två skäl till att jag gör det i år. Ett är att det är valår och krönikan är en kort text där eleverna får en chans att, på ett lättsamt sätt, dela med sig av sina åsikter. Det andra är att jag just har läst Patrik Lundbergs bok Facit — konsten att skriva krönikor och den gav verkligen inspiration.
Lundbergs bok, med den inte så ödmjuka titeln, handlar om vad en krönika är och hur en bra krönika ska skrivas. Idag har vi läst de tre förorden, som symboliserar de retoriska begreppen etos, logos och patos och diskuterat innehåll och form. Eleverna gillade det första, mest personliga förordet bäst, men hade svårare att ta till sig dt andra där logos stod i centrum. Genom tydliga exempel kunde vi hitta saker de ville ”sno” till sin egen krönika och sådant de tänkte undvika.
Att det skulle finnas något facit är inget Lundberg egentligen tror på. Istället lyfter han vid flera tillfällen vikten av att öva om och om igen. Talang är ingenting som skapar en bra skribent, utan det krävs att man skriver, skriver lite till och sedan skriver lite till.
Facit — konsten att skriva krönikor är mer för läraren än för eleven. Det är däremot en bok som verkligen kan inspirera till god undervisning och upplägget är klockrent. Jag gillar hur Lundberg blandar humor och allvar och hur han delar sina erfarenheter och kunskaper med oss läsare.
Nästa steg för mina elever är att undersöka och analysera en krönika. Jag valde ut två texter, en ren krönika och en ledartext som i sin form liknar en krönika. Det är Alex Schulmans Mina tonår präglades av självömkan och skam (som också finns i min bok Inför Svenska/sva 1) och Lisa Magnussons Stoppa de morgonpiggas tyranni. Två texter som vänder sig till den målgrupp mina elever tillhör.
Därefter ska de skriva själva, men tills dess är det ett tag.
Hur brukar du arbeta med krönikor i undervisningen?
Photo by Kyle Glenn on Unsplash
