I Skolvärldens artikel “Tyst i klassen – hinder för höga betyg?”, om blyga och tysta elever påtalas att dessa kanske får lägre betyg för att de inte vågar ta plats i helklass. Björn Hillström, legitimerad psykolog, påpekar att personlighet är något man har och itne kan ändra på och Karin Hector-Stahre, sakkunnig på Skolverket, trycker på vikten av att ge blyga elever chansen att visa vad de kan.

Jag håller med om att det är en självklarhet att elever ska få visa sina muntliga kunskaper på andra sätt än att prata i helklass och nu när det finns digitala hjälpmedel att tillgå är det superenkelt för eleverna att spela in sig själva och dela sina muntliga kunskaper med läraren. Det är helt klart mitt ansvar som lärare att alla elever kommer till sin rätt.

Samtidigt tycker jag att det är viktigt att utmana elever och även blyga och tysta elever kan behöva utmanas i att våga ta plats. Det handlar inte om att de helt plötsligt ska gå i och äga klassrummet, men jag tycker att det är min skyldighet som lärare att stötta dem i sin utveckling, så att de faktiskt vågar mer även muntligt. Elevernas personlighet ska självklart respekteras, men som före detta hysteriskt blyg vet jag att det känns rätt bra att lära sig att våga prata. Jag har till exempel ett gäng elever nu som gärna vill våga ta plats, men inte är bekväma med det i en grupp där de i flera år haft en tillbakadragen roll.

Den som inte vågar prata alls, kanske kan börja med att spela in ett kort tal som bara jag lyssnar på. Nästa steg kan vara att våga prata i en mindre grupp, senare kanske i en större grupp och eventuellt för en hel klass. Långsamt, långsamt kan många bygga upp ett självförtroende, utan att för den skull göra våld på sin egen personlighet.

Får då tysta elever sämre betyg? Jag tror faktiskt inte att jag är skyldig till det. Däremot har jag, senast idag, haft samtal med elever om att våga ta nästa steg i sin utveckling. De blyga kanske aldrig blir den som står i centrum och behöver inte göra det heller. Det funkar bra att inte prata så mycket på lektionerna, så länge kunskapskraven kan uppnås på annat sätt och självklart kan de det, i alla fall i engelska. Som Bjrön Hillström påpekar är det dock svårare för en lärare att hinna se varje elev och göra speciallösningar för alla som behöver det om en klass består av 25 eller 30 personer.

Ska man tvinga någon att räcka upp handen? Nej, det tycker jag inte. Jag har dock utmanat en hel del elever att våga räcka upp handen en gång varje lektion, för att på så sätt ta ett första steg. Med någon annan har jag gjort avtal om att jag får ställa en fråga även om hen inte räcker upp handen, om vi har ögonkontakt som bekräftar att hen kan svara. Ofta använder jag “no hands up” och slumpar fram elevers namn. Jag har märkt att en del osäkra elever faktiskt tycker att det är rätt skönt, trots att jag varit rädd att ett sådant system ska ge dem total panik. Bara de vet att det är okej att säga pass om det känns bäst.

Hur gör du med tysta elever?

 

 

 


0 Comments

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.