Det sparas på skolan. Hos oss kallas det arbetsbrist. På grund av arbetsbrist varslas ett stort antal lärare. Nästa år ska deras kollegor som är kvar jobba mer. För dem blir det knappast brist på arbete.
Det handlar inte om arbetsbrist eller om små elevkullar. Det handlar om besparingar. Pengabrist. Eller riktigt taskiga prioriteringar.
Oppositionen i kommunen har träffat oss lärare och skriver i veckan en insändare i den lokala tidningen där de konstaterar att det inte går att bromsa sig ur en uppförsbacke. Att rätt väg att gå inte är besparingar, då det kan innebära att gymnasiet tappar elever, att kommunen får betala för att de ska gå på gymnasiet i någon annan kommun och att kommunens största arbetsplats försvinner. Då blir det definitivt dyrt.
Det är visserligen lätt att i opposition lova pengar, men vi har i alla fall fått igång en debatt. På torsdag gästas vi av den styrande Alliansen och hoppas därefter på en gemensam satsning. Kanske kan några miljoner tas från det planerade resecentrumet som kommer att kosta i runda slängar 100 miljoner.