Prioritera svenska för nyanlända elever, säger Jan Björklund, då han redovisar Regeringens förslag på hur undervisningen för nyanlända ska förändras. Det låter säkert spontant bra för de flesta, men för mig låter det än en gång som att Björklund inte är speciellt insatt i frågan.

Som det också påpekas av NC (Nationellt Centrum för svenska som andraspråk) lär man sig inte bara svenska i ämnet svenska som andraspråk, utan behöver språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för att tillgodogöra sig de olika “skolspråk” som används i de olika ämnena. Utan dessa kunskaper är eleverna sämre rustade då de senare slussas ut i klasser. Språk- och kunskapsutveckling måste gå handi hand. Så här står det:

 

Att man fokuserar på svenskundervisningen under elevens första år är naturligtvis en stor fördel men vi ser farhågor i att man enbart har fokus på att elever lär svenska i svenskämnet. Svenska lärs bäst genom ämnet svenska och genom övriga skolämnen där svenskan används och utvecklas i relation till ett ämnesinnehåll. Om eleven inte får ämnesundervisning under det första skolåret har eleven inget svenskt biologispråk, idrottsspråk eller samhällskunskapsspråk när han eller hon slussas vidare till ordinarie undervisning.

 

Jag hade önskat ett större fokus på att fortbilda alla lärare i hur man arbetar språkutvecklande med nyanlända elever och i dessa alla ska självklart även modersmålslärare inkluderas. De elever som får studiehandledning på sitt modersmål utvecklas ofta mycket snabbt på det nya språket. Förhoppningsvis kan detta bli en följd om tiden i förberedelseklass begränsas till max ett år.

Den förlängda skolplikten är troligen bra, men det framgår inte var eleverna ska studera. Som lärare på Språkintroduktion är jag självklart intresserade av detta. I år har vi fått elever som är både 14 och 15 för att grundskolan inte haft någon beredskap och för att de ändå “snart kommer till gymnasiet”. Genom att placera allt för unga elever på Introduktionsprogrammen minskar deras chans att kunna ta betyg i alla de praktiska ämnen grundskolan erbjuder. Vi kan visserligen erbjuda våra elever idrott, musik och bild, men i nuläget varken hemkunskap eller slöjd. Främst för att de flesta elever har med sig dessa betyg då de kommer till oss. Fjortonåringar har dessutom ingenting på gymnasiet att göra.

Å andra sidan är det kanske inte superlyckat att ha kvar artonåringar på grundskolan heller, så kanske blir övergången från grundskola till gymnasium ungefär som nu. Frågan är om det ska ske vid en viss ålder, eller bedömas individuellt. Här måste reglerna vara tydliga.

Att Skolverket får i uppdrag att utveckla kartläggnings- och bedömningsmaterial är mycket bra. Bra om bedömningsmaterialet utgår ifrån den Språkportfolio som redan används inom EU.

Självklart är jag också intresserad av huruvida stadsbidraget som Regeringen beslutat om enbart kommer att tillfalla grundskolan, eller om vi på gymnasiet får del av det. Många ensamkommande flyktingbarn är runt 16 och hamnar då hos oss. Från och med nästa år har vår elevpeng räknats ner och kommunens controller meddelade detta med motiveringen att våra elever är så studiemotiverade. Och ja, det är de, men de behöver också enormt mycket stöd och hjälp för att nå så goda kunskaper som det bara går. Grupperna kan därför inte vara för stora.

Så här står det att Björlund sagt:

Den utökade undervisningen i svenska för elever som kommer till Sverige i sjätte klass eller senare anslås 30 miljoner kronor per år i statsbidrag. Det ska gå till att nyanlända elever får tre timmar mer svenska i veckan, de fyra första terminerna i svensk skola.

Då hoppas jag att detta även gäller de fyra första terminerna på Språkintroduktion, men tyvärr låter det inte så. Väldigt synd om så skulle vara fallet, då det blir svårare och svårare att lära sig ett nytt språk ju äldre man blir.

Björklund har rätt i att det i förlängningen innebär mycket stora kostnader för samhället om våra elever inte lär sig bra svenska, då detta kan innebära ett utanförskap. Tyvärr räcker det inte att jag bor och arbetar i en kommun styrd av Moderaterna, för de verkar tänka betydligt mer kortsiktigt än Björklund i detta fall. Problemet med kommunal budget är att det är just kortsiktig.

 

 


2 Comments

Anna Kaya · februari 21, 2013 at 7:13 e m

HEj!

Jag hinner inte ge dig någon genomarbetad kommentar men jag vill hänvisa till min sammanfattning som utgår ifrån den promemoria som utredningsgruppen skrivit. Ger en något tydligare bild av detta än vad som framgick på presskonferensen, kan jag tycka.

http://nyisvenskaskolan.blogspot.se/2013/02/forbattrad-utbildning-for-nyanlanda.html

    Linda O · februari 21, 2013 at 8:53 e m

    Tack, då kikar jag genast in!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.