Patric Andersson och Maria Eriksson från Kvarngymnasiet berättar om hur de organiserat IM där.
Ett stort gymnasium, så vi kan säkert inte klippa idéerna rätt av, men att sva-undervisningen blir annat än bara språk kan jag helt klart ta med mig.
De jobbar helt genrepedagogiskt och ger ett exempel på hur man kan arbeta så. Exemplet är för dem så befinner sig på nivå A1 till B2.
Projektet handlar om jämställdhet och innefattar ämnena samhällskunskap, svenska och bild. Vad ska eleverna utveckla utifrån Lgr-11 i de olika ämnena? Viktigt att göra det klart för eleverna. Dessutom viktigt att eleverna blir medvetna om vad de gör, att de kan sätta ord på det. Sätt mål efter det centrala innehållet om eleverna inte kommit så långt. Det är en bra idé. Viktigt också att arbeta med jämförelser med de erfarenheter eleverna har.
Just att arbeta med bilder och vad de har för betydelse för budskapet i en text är intressant. Självklart borde bilderna vara både roliga och viktiga att samtala kring.
De arbetar enligt ”cirkelmodellen” och i fas 1 bygger man upp kunskaper, t.ex. tankekarta om vad de redan kan, lista frågor som eleverna vill ha svar på, ämnesspecifika ord och begrepp.
Fas 2 handlar om att eleverna ska få en textuell förebild. Om det är en debattartikel som ska skrivas behöver eleverna få se exempel för detta. Lära sig de genretypiska dragen, vad syftet är smed texttypen.
För argumenterande text, tydligt syfte, tes, argument, även faktabaserade sådana för att lära sig att använda källor korrekt. Vilka språkliga kännetecken finns för genren? Ord som menar, tycker, anser, enligt.
Patric berättar hur de undersökte hur en argumentation kan byggas upp genom att titta på Kvinnorna i Kabul sju (!) gånger för att verkligen förstå.
Det svåra kan vara Fas 3, att skriva en gemensam text, utan att som lärare lägga sig i resultatet. Texten bearbetas av eleverna för att sedan kunna fungera som en modelltext.
Fas 4 här att skriva en egen text. Eleven får ett ämne av läraren. Kravet var att det skulle handla om Sverige, skolan och världen.
Eleverna får respons både av lärare och klasskompisar. Ibland får de gemensamt hjälpa varandra att tolka responsen från läraren och därifrån hjälpas åt att förbättra texten. Just respons vill jag verkligen arbeta mer med. Det gäller att låta arbetet ta tid och inse att det kan vara bättre med få arbetsområden som har kvalitet. Viktigt också att låta alla skriva efter sin förmåga på sin nivå. Förarbetet kan vara svårt för många, men det måste det få vara. Dessutom påpekar Patric att alla artiklar dissekerats och Maria tillägger att artiklarna kommer från Sesam och 8sidor, som är anpassade för målgruppen.
Det var mycket intressant att se samma elevs text före och efter bearbetning. Det blir då tydligt vad eleven kan utveckla själv och vad som händer i samarbete med andra. Nu visar de självklart ett bra och tydligt exempel på text. Eleven har varit i Sverige i ca 7 månader. Då är texten otroligt imponerande. Det som bedömdes var främst de genretypiska dragen och hur texten var uppbyggd, alla språkmissar rättades inte. Vad har vi bestämt oss att fokusera på? En fråga vi alltid måste ställa oss. Allt kan inte göras samtidigt. En text kan vara väldigt bra, utan att vara helt korrekt.
Ett projekt Maria och Patric gör just nu är att skiva en reflektion utifrån den lättlästa versionen av Jag är Zlatan. Just reflektion, att få ner sina tankar i en text är intressant. Respons är viktigt för att komma bort från rätt och fel och istället tala om vad man tycker och tänker om en text.
