Finland tas upp som den skola som vi ska eftersträva. Då genomförs reformer som fler nationella prov, mer kunskapskontroll och testning, mer kontroll av lärare, underminering av den status som lärare kanske en gång hade. Lägg där till fria val av skola, samt en friskolereform och du har en skola som är så olik den finska som den kan bli. Varför blir vi då förvånade när resultaten låter vänta på sig?

Jag är nyfiken på boken Finnish Lessons av Pasi Sahlberg. Är det någon som läst den?

I DN skriver Sven-Erik Liedman om boken och en skola som förblivit statlig. Där de yttre ramarna är satta, men de inre kan skilja sig åt. Där reformerna är få. Där det finns en tilltro till lärare och skolledare. Där marknaden inte får styra skolan, utan det lämnas till dem som känner till den.

Så långt ifrån den svenska skolan som man kan komma?


0 Comments

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.