Konsten att bestämma lagom mycket

Gymnasiet är en frivillig skolform. Det betyder att de elever som kommer från den obligatoriska grundskolan med ofullständiga betyg och landar hos oss på IM måste tänka lite nytt.

De måste inte vara hos oss. De måste ingenting. Däremot finns det lärare runt dem som mer än gärna hjälper dem att göra det som krävs för att de ska nå betyg och därmed behörighet. Där har ni nyckeln till den filosofi som vi försöker förmedla.

Som lärare planerar jag självklart mina lektioner väl. Jag gör individuella planeringar till mina elever som utgår ifrån de behov de har och den kunskapsnivå, eller i mitt fall, språkliga nivå de befinner sig på.

Däremot kan jag inte göra jobbet åt mina elever. Jag har också bestämt mig för att sluta tjata och bestämma vad de ska syssla med en viss lektion.  Spontant vill jag styra dem, bestämma för dem och det leder inte till annat än att jag tar på mig ansvar som egentligen är deras. Jag blir en tjötlärare och det vill jag inte vara.

Jag jobbar just nu med att vara stöttande kanske till och med inspirerande, men att låta eleverna ta sitt eget ansvar och inte tjata på dem om de väljer att inte jobba en lektion. Målet är att de ska jobba varje lektion, men för att de vill, inte för att jag säger det.

Så tänker jag. Hur tänker du?