Skolan roll måste vara mer fostrande skriver Ulf Lindberg på Almega och Lotta Edholm (FP) skolborgarråd i Stockholm.

Ärligt talat vet jag inte riktigt hur jag ska reagera på artikeln. Mest blir jag trött. Jag håller med om att många kompetenser bör tränas i skolan, däribland ansvarstagande och initiativförmåga, men steget till att lägga ett ännu större fostrande uppdrag på skolan känns konstigt. Visserligen påpekas att föräldrar och arbetsgivare på t.ex. sommarjobb har ett visst ansvar, men debattörerna kommer hela tiden tillbaka till skolan och då främst gymnasieskolan. Att språkkunskaper är det som vi bör fokusera mest på är också tydligt.

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Tjänsteföretagens höga ranking av kunskaper i svenska språket visar på behovet av tydligt fokus på kunskapsuppdraget, där svenskämnet är själva kärnan. Det finns emellertid ingen motsättning mellan en skola för kunskap och en skola som bibringar eleverna nödvändiga handlingskompetenser för yrkeslivet genom att ställa tydliga krav.

 

Två saker är viktiga i skolan. Medvetenheten om att alla lärare är ansvariga för elevernas språkutveckling och därmed behöver se över sin undervisning så att den stärker och utvecklar alla elever språk, samt ett fokus på att stärka elevernas vilja att utveckla och lära sig. Finns intresset kommer också initiativförmågan.

Vad är då receptet för ökat ansvartagande enligt artikelförfattarna? Hårdare tag självklart. Försittning och kvarsittning, rapporter hem, inga andra chanser efter deadline och projekt som är förankrade i verkligheten.

Där tappar de bort mig helt. Ja, det är sant att det inte är okej att missa en deadline på arbetsmarknaden. Det är inte heller okej att komma för sent eller att vara frånvarande utan att meddela det. Det måste alla lära sig för att kunna behålla ett arbete. Frågan är bara hur skolan kan hållas ansvarig för att se till att alla gör detta.

Ja, jag kräver av mina elever att de ska komma i tid och jag vill ha ett arbete i tid till deadline. Jag låter dem själva ta reda på vad de missat och ser då självklart till att materialet finns tillgängligt. I vår nya lärplattform blir detta troligen ännu lättare, men det finns ett men, min viktigaste uppgift är trots allt att se till att de lär sig och utvecklar sina kunskaper. På sin nivå, på sitt sätt och med mitt stöd. Att sätta betyg på huruvida de passar tider, eller lämnar in uppgifter i tid vill jag inte göra.

 


1 kommentar

Den döda linjen « You're no different to me · juli 6, 2011 kl. 8:11 e m

[…] von Schantz har läst och reagerat, liksom Metabolism, Inga Magnusson och Ordklyverier bland andra. […]

Kommentarer är stängda.