ChristerMagister skriver om Nossebro som varit aktuellt i media sedan de lyckats vända trenden och blivit en toppkommun när det kommer till skolan. Lösningen? Istället för att enstaka elever plockas ut i separata grupper finns två lärare i klassen. Kan det vara så enkelt? Självklart inte.

Två lärare i samma klassrum måste ha samma syn på elever och kunskap. De måste känna varandra väl och ha en samsyn som gör att de arbetar mot samma mål. Jag har skrivit om det tidigare.

Ett riktigt bra samarbete kräver tid för samplanering och tid att utveckla ett sätt att kommunicera utan ord. Att vara två i klassrummet då den andra är en riktigt bra kollega är grymt, men jag har varit med om tillfället då jag varit inne som en extra hjälpreda för att ta hand om de jobbiga så att ordinarie lärare kan hålla sin lektion på sitt sätt oavsett vilka elever som sitter i klassrummet.

Så här skriver Christer i en kommentar till Nossebroinlägget:

I de högre skolåren möter man ibland lärare som är fast beslutna att bedriva sin undervisning på en viss nivå, oavsett vilken nivå eleverna är på. Har inte eleverna nått denna förutbestämda nivå när läraren möter dem är det deras eget, eller någon annan lärares, både fel och problem att lösa.

I ett klassrum sitter ofta ganska många elever och en är inte den andre lik. Just det här att eleverna ska anpassa sig till läraren istället för tvärtom. Lärarens ansvar är att anpassa undervisningen till alla elever, inte bara dem som når upp till den standard som den planerade undervisningen kräver.

Men hur tänker jag nu? Är det inte speciellärarens ansvar att ta ut de elever som behöver hjälp så att de får extra stöd och så att resten av klassen får den undervisning de behöver. Jo visst hade det varit bekvämt för den ordinarie läraren.

Så nej, två lärare i ett klassrum löser inte automatiskt alla problem, men som Tina Hededal Ljungsberg rektor i Nossebro sa visar den senaste forskningen att inkludering är att föredra.

Nu skulle kommunalpolitiker kunna se en god chans att spara pengar. Bort med alla specialpedagoger och släng bara in en extra lärare lite här och där. Några strötimmar finns alltid att tillgå. Och om lärarna är två är det väl inte heller något problem att knö in några extra elever i klassen.

Tänk ett varv till.

Lärarna i klassrummet ska vara från samma arbetslag. De ska känna varandra väl, känna eleverna väl och veta hur undervisningen ska läggas upp för att alla ska kunna nå som långt som det bara är möjligt. Det handlar inte om trolleri, utan om hårt arbete och om rätt utnyttjade resurser.