Idag har vi läst och lyssnat till tre dikter från den söta lilla boken Jag älskar dig Svenska kärleksdikter från LL-förlaget.
Jag valde I folkviseton, Från en stygg flicka och Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta.
Jag blev lite besviken på den medföljande cd-skivan måste jag säga. Uppläsningen av Från en stygg flicka var okej, men rätt intetsägande, att I folkviseton sjöngs var kanske inte konstigt även om jag föredragit en uppläsning, men hjälp vilken tråkig version och så Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta. i en sjungen version där all text inte ens finns med. Det irriterade mig faktiskt rejält.
Eleverna var dock helt grymma. Vi körde lite lyssna och härma för att träna uttal, körläste och pratade sedan om dikterna.
Den senaste tiden har vi talat en hel del om strategier för läsning och därför var det naturligt att tala om hur man läser en dikt. Jag bad dem definiera en känsla dikten gav, ta ut en strof eller ett ord de gillade och försöka sammanfatta med en eller ett få meningar vad de tyckte dikten handlade om.
De vågade tolka, ibland på väldigt knackig svenska, men de gjorde det. Vi fastnade länge i Löwenhjelms dikt och hur olika de tre stroferna är. Många gillade också hur huvudpersonen i En stygg flicka hoppas på att den hon är kär i ska känna samma sak.
Nästa lektion blir det lite Ulf Lundells hår och då ska de få försöka läsa en dikt i grupp med turtagning och körläsning eller vad de nu väljer att göra. Allt utom att bara läsa var sin strof innantill är tillåtet.
Nästa vecka blir det nog lite låttexter på svenska, för det har många önskat.
Hur använder du lyrik i undervisningen?
2 kommentarer
Linda O · april 8, 2011 kl. 2:15 e m
De jobbar nu med Ulf Lundells dikt Hår och håller på att träna i grupper om 2-3. Det verkar bli både rörelser och annorlunda sätt att läsa. Ska bli kul att se resultatet. Målet är inte perfektion, utan inlevelse och känsla.
Emelie · april 8, 2011 kl. 9:57 f m
Ett roligt sätt att använda dikter tycker jag är att göra en rörelse per ord. Varje gång ett ord återkommer gör man samma rörelse. Rörelserna bör helst inte vara pantomim av ordet, utan helt abstrakta. Det beror förstås på vad man vill med övningen. Jag vill inte ha pantomimer utan danser, men undervisar man i SVA och inte i dans kan ju mål och syfte vara annorlunda. Rörelserna hjälper i alla fall till att komma ihåg orden – och orden hjälper att komma ihåg rörelserna.
Kommentarer är stängda.